När kristendomen började spridas norrut kom en munk som kallades Sankt Lars till de hedniska skåningarna. Vid den tiden bodde en grym och farlig, men samtidigt hjälpsam jätte under det som nu kallas Helgonabacken i Lund. Han erbjöd sig att bistå vid kyrkobygget.

 

"Kan du röja mitt namn när kyrkan är färdig så är vi kvitt", sade han till Sankt Lars. "Om inte, måste du ge mig solen och månen som leksaker åt mina barn", fortsatte jätten. "Utan sol och måne går det inte att leva på jorden", svarade Sankt Lars. "Du svarar klokt", sade jätten. "Det skulle bli alltför mörkt här i Skåne. Jag nöjer mig med dina båda ögon, om du inte kan gissa mitt namn".

 

"Det går jag gärna med på", sade Sankt Lars. "Vad är väl mina ögon jämfört med en kyrka?"

 

Därefter satte jätten igång. Arbetet gick snabbt och jätten log och sjöng: "I kyrkan nu fattas mig föga. Jag murar och murar. Förrän solen går ner, ger mig munken mitt namn - eller också mitt öga".

 

Men på Helgonabacken stod Sankt Lars och var inte lika glad. Medan han stod där och begrundade hur vacker skymningen var kunde han inte låta bli att tänka på hur mörkt allt skulle bli när han miste sina ögon. Då hör han en stillsam och entonig sång: "Sov, lilla Sölve, sov sonen min! Din fader Finn sitter och murar där ovan. Sov, lilla Gerda, sköna dottern min! Din fader Finn till kvällen kommer med gåvan."

 

Och Sankt Lars beger sig till kyrkan som är nästan färdig. Lycklig för att han nu vet jättens namn: "Du Finn, kom ner!" ropar munken. "Finn, Finn, kom ner!" Finn blir ursinnig och går till kryptan, griper tag i en pelare för att riva kyrkan. Men i samma ögonblick blir han förstenad - och än idag står jätten där.

 

Den sägnen gav 1967 upphov till skapandet av Finnorden med ändamålet att hjälpa Finn att fullfölja sina avsikter, riva domkyrkan med alla till buds stående medel. Genom åren har försök genomförts med voodoo, snöbollskastning, trumpetande och dylika medel. Hittills har orden skändligen misslyckats i sina försök, dock har det vid något tillfälle bevittnats hur jätten Finn kommit uppkravlandes ur kryptan. Fortfarande lever hoppet inom ordensmedlemmarna att få se Finn deltagande i festligheterna...